Eksem
Bakgrund
Eksem har under senare år blivit ett allt större hälsoproblem för våra barn. Eksem, kallas också böjveckseksem eller atopisk dermatit, yttrar sig som en kraftigt kliande hudsjukdom med torr fjällig hud och rodnade förändringar i vilka det finns en inflammation. Att handskas med sjukdomen innebär många vardagsproblem, inte bara för de drabbade barnen utan också för deras anhöriga och vänner.
Hur ser eksem ut?
Eksem debuterar oftast redan under spädbarnstiden, vilket i hög grad påverkar de första levnadsåren, framför allt för barn med allergisk läggning. Först drabbas vanligtvis kinder och ansikte, därefter armar, nacke, hals och så småningom böjvecken.
Orsak
Risken att få eksem är till stor del medfödd. Barn vars föräldrar är allergiska, löper ökad risk att få eksem. Särskilt hög risk föreligger om föräldrarna själva haft eksem som barn eller senare. Alla andra faktorer som bidrar till uppkomsten av eksem har mycket mindre betydelse än arvsanlagen.
Med allergi menar man en överdriven reaktion från kroppens immunsystem på något ämne. Det behövs i allmänhet ytterst små mängder av ämnet, som ofta är kroppsfrämmande äggviteämne (protein), för att utlösa en allergisk reaktion.
En förutsättning för allergiska besvär mot ett visst ämne är att någon gång utsättas för det. Detta leder då till överkänslighet (sensibilisering). När kroppen på nytt råkar ut för allergenet, reagerar immunsystemet intensivt. Den reaktionen förmedlas av allergiantikroppar som kallas immunglobulin E (IgE).
Allergiker producerar ett överskott av IgE-antikroppar. I många fall utgör de förutsättningen för sjukliga reaktioner i huden (nässelfeber, eksem), i mage-tarm (kräkningar, diarré, kolik) eller i andningsvägarna (allergisk snuva, allergisk astma).
Behandling
Eksemhuden är överkänslig på flera sätt. Den är oftast torr och många gånger blek. Det gäller att hela tiden hålla huden smidig och fuktig med olika uppmjukande krämer eller salvor. Huden torkar snabbt ut, speciellt efter långa bad, så baden bör vara korta och lagom varma. Var sparsam med tvål! Ibland kan man tillsätta badolja till vattnet. Efter varje bad bör huden behandlas med återfettande krämer eller salvor, eftersom vattnet torkar ut huden och gör att naturliga fetter lakas ut.
Lämpligt är att vårda huden (beroende på sjukdomens stadium) genom att smörja två till fyra gånger om dagen med mjukgörande kräm eller salva. Men man måste också ta hänsyn till barnets speciella behov. Det är inte alltid som barnet upplever insmörjningen som en smekning av huden.
Förutom daglig hudvård är det nödvändigt att lindra inflammationen. Den ökar klådan och gör att barnet gång på gång river sönder sig vilket ökar risken för infektion.
Vilken roll spelar maten?
Det har skrivits mycket och motsägelsefullt om rätt och fel mat vid eksem. Forskningen på detta område har klargjort en sak: Eksem är inte enbart följden av allergi mot mat. Men vissa födoämnen, t ex mjölk, kan avsevärt försämra hudens tillstånd, speciellt gäller detta spädbarn. Barnläkare bör utreda barnet innan man beslutar om det behöver speciell kost. Det är viktigt att endast utesluta den mat som orsakar besvären, eftersom man aldrig får riskera att barnets utveckling och näringsbehov påverkas negativt av en obalanserad kost. Föräldrar till barn som får diet behöver därför dessutom alltid få rådgivning av dietist.
Denna text bygger på en ursprungstext av Professor Ulrich Wahn. Texten är bearbetad och medicinskt granskad av överläkare Kent Åke Henricson, barn- och ungdomskliniken, Länssjukhuset Halmstad".