• ALLERGI & SYMPTOM »
  • Gastroesofagal reflux
  • Eksem
  • Näringsintag vid mjölkfri kost
  • Komjölksproteinallergi
  • Laktosintolerans
  • Tre-månaderskolik
• PRODUKTER »
• FÖRSKRIVNING
• UTBILDNINGAR »
• BESTÄLL MATERIAL
• LÄNKAR
• LEDIGA TJÄNSTER

• KONTAKTA OSS
• SKRIV UT

Komjölksproteinallergi 

Komjölksproteinallergi innebär allergiska reaktioner mot proteiner som finns i komjölk och komjölksbaserade produkter. Reaktionerna kan vara antingen IgE-förmedlade eller icke-IgE-förmedlade. Komjölksproteinallergi är en av de vanligaste orsakerna till födoämnesreaktioner under de tidiga barnaåren. Mellan 2-3 % av alla barn i Sverige drabbas av komjölksproteinallergi. Barnet insjuknar oftast under de första levnadsmånaderna. Symptomen debuterar ofta vid introduktion av modersmjölksersättning.

Komjölksproteinallergi kan äventyra spädbarnets nutritionsstatus eftersom samtliga mjölkinnehållande livsmedel måste tas bort ur kosten. Därför är det viktigt att det som plockas bort ur kosten ersätts med annan fullgod näring. Komjölksproteinallergi måste noga särskiljas från laktosintolerans eftersom olika kostråd gäller. Vid laktosintolerans rör det sig om en överkänslighet mot mjölksocker, som i detta fall ska undvikas i kosten. Laktosintolerans är vanligast hos vuxna. Hos barn ses det oftast tidigast vid 5 årsåldern.  

Utveckling av komjölksproteinallergi sker i interaktion mellan genetiska faktorer och exponering för komjölksprotein. Dos och hur ofta barnet exponeras kan ha betydelse. Barnet kan antingen få i sig komjölksprotein via bröstmjölk, modersmjölkersättning, välling, barngröt eller annan mjölkbaserad kost. 

Diagnosen vid komjölksproteinallergi baseras på sjukdoms-historia, klinisk bild i kombination med allergitest, elimination (uteslutning) av komjölksprotein och vid behov provokation.

Det enda säkra sättet är att ta bort alla mjölkprodukter ur kosten - elimination och därefter göra en kontrollerad provokation (man ger små mängder komjölk eller modersmjölksersättning i stegvis ökad mängd under iakttagande av symptomen). Pricktest och blodprov ger inget säkert svar.

Reaktioner på komjölk varierar från häftiga symptom med kräkningar och nässelutslag, redan inom några minuter efter intag av några milliliter mjölk/välling, till lätt diarrébenägenhet eller försämring av ett eksem först efter flera dygns mjölkförtäring. Detta visar på hur två huvudtyper av reaktioner kan urskiljas, sådana med snabballergiska symptom och sådana med sena symptom. 
 

Några exempel på symptom:
- Hud/slemhinnor: Eksem, nässelutslag, svullnad, hudrodnad.
- Mag-/tarmbesvär: Kräkningar, reflux, diarré, kolik, kolit, magsmärtor, förstoppning.

- Luftvägsbesvär: Astma, obstruktivitet, snuva, inflammation i mellanörat.

- Övriga: Anafylaxi, irritabilitet, gråt, sömnsvårigheter, dålig viktuppgång, "failure to thrive", mataversioner, anemi. 

Vid komjölksproteinallergi är det mycket viktigt att utesluta samtliga mjölkinnehållande livsmedel. Modersmjölks- ersättning/välling ska i förstahand ersättas av ett komjölkshydrolysat som som är näringsmässigt anpassat för mjölkallergiska barn. Det går också utmärkt att göra varierade och näringsrika grötar med komjölkshydrolysat. Sojabaserad ersättning som eventuellt kan rekommenderas för lite äldre barn. Det rekommenderas att föräldrarna får kontakt med en dietist för en ordentlig genomgång av hur man undviker komjölk i kosten och får i sig fullgod näring.

Ett antal komjölksproteinfria preparat kan erhållas på livsmedelsanvisning upp till 16 års ålder. Det finns också de produkter som kan förskrivas efter att licensansökan gjorts.

Beställa broschyr:
Har mitt barn komjölksproteinallergi eller laktosintollerant?


Texten är medicinskt granskad av överläkare Kent Åke Henricson, barn- och ungdomskliniken, Länssjukhuset Halmstad.