Näringsintag vid mjölkfri kost

Bakgrund

Komjölk har en hög näringstäthet. Vi får ca 1/4 av intaget av A- och D-vitamin, zink samt selen från mjölk. De flesta B-vitaminer, framförallt B12 och riboflavin, ingår också. Mjölk och mjölkprodukter är dessutom vår allra viktigaste källa för kalcium. För barn i 2-3 år åldern motsvarar 0,5 l mjölk per dag 75% av rekommenderat proteinintag.

För spädbarnet är modersmjölken den absolut bästa näringen, åtminstone de 6 första levnadsmånaderna, men även efter 6 månaders ålder, som en del av barnets kost. Modersmjölks-ersättningar gjorda på komjölk ersätter bröstmjölk vid behov. Barn i förskoleåldern rekommenderas 0,5 l mjölk per dag för ett adekvat näringsintag, inte minst för att täcka behovet av kalcium.

Under det första levnadshalvåret när det komjölks-allergiska barnet ammas eller får tillräckliga mängder fullvärdig modersmjölksersättning som t ex Nutramigen är risken för bristande näringsintag liten hos barn med komjölksallergi. Efter 6 månaders ålder, när barnet börjar äta mer fast föda och mindre mängder bröstmjölk och/eller komjölksfri modersmjölksersättning, ökar risken för att näringsintaget ska bli dåligt.

Praktiska aspekter

Grunden för en god kostbehandling är att ha kunskap om ersättningsprodukter och veta vad olika födoämnen/livsmedel innehåller. Att tillgodose ett adekvat näringsintag och optimera barnens tillväxt är lika viktigt som att se till att det allergiframkallande ämnet utesluts och ersätts. Ytterst handlar det dock om att barnet ska vilja äta av den mat som serveras och tycka att den är god, utan att behöva känna sig annorlunda eller vara rädd.

Normalt sett har barn ett stort näringsbehov p.g.a. att de växer. De skall också övergå från bröstmjölk via purémat, till att lära sig nya smaker och äta fast föda på egen hand. Hos ett barn med komjölksallergi måste det ökade behovet av näring, samt utvecklingen av ätandet ske parallellt, med de restriktioner och förändringar av maten som allergin ger upphov till. Maten måste vara acceptabel, rolig och god, och helst likna den övriga familjens och/eller de andra barnens mat - barn gör som föräldrar gör, inte som det säger att de ska göra.

Föräldrar är barns förebilder. Hela familjen måste ges möjlighet, trots begränsningar i maten, att i så stor utsträckning som möjligt kunna göra det som de är vana vid eller önskar prova på, som t.ex. gå på dagis, kalas eller fest, åka på resor m m. Mycket i vardagen kretsar kring mat, vilket gör att praktiska tips och enkla lösningar blir värdefulla. Ett mycket uppskattat sätt för familjer att lära sig mer praktiskt om komjölksfri kost är att delta i en s.k. "Mjölkskola", som dietister anordnar runt om i landet.

Texten är medicinskt granskad av överläkare Kent Åke Henricson, barn- och ungdomskliniken, Länssjukhuset Halmstad.