Fråga
Hej!
Vi har en son på 6 månader som sedan han var 4 veckor har varit mycket skrikig med hysteriskt skrik och ont i magen. Han började då med Nutramigen med LGG men det gav inte någon direkt förbättring. Han har nu i drygt 4 veckor ätit Nutramigen AA och med det har det blivit lite bättre. Men han är fortfarande skrikig, har ont i magen, har mycket gaser och har svårt att bajsa. Test mot komjölksallergi har varit negativt och man har även gjort ultraljud, buköversikt och kontraströntgen för att utesluta något allvarligt.
Hur ska vi gå vidare nu när han ska börja med smakportioner?
Hur mycket Nutramigen AA ska vi ge honom när han får smakportioner?
Vad ska vi börja med för smakportioner?
Kan man ge honom färdig burkmat där det inte står att det innehåller mjölkprotein?
Hur länge ska man ge honom smakportioner innan han kan få hela portioner?
Till vilken ålder ska man ge Nutramigen AA?
Kan han få mjölkfri gröt, typ semper eller Sinlac, eller är det bättre att göra gröt på Nutramigen?
Hur kan en dags måltider läggas upp?
Tacksam för svar!
orolig fam
Svar
Hej!
När det är dags att börja med smakportioner följer man sedvanliga rekommendationer från BVC, men utan komjölk. Det är mycket traditionellt att börja med kokt potatis blandad med lite bröstmjölk/bröstmjölksersättning, men egentligen kan man ta vilken rotsak eller grönsak man vill. Det fungerar också bra med rotfrukts/grönsakspuréer från barnmatsindustrin, det är sällan någon komjölksprotein i de första barnmatsburkar, men det är viktigt att man läser på alla ingrediensförteckningar. Står det inte någon komjölksprotein i ingrediensförteckingen så kan man servera det.
Det finns en del komjölksfria ersättningar, barnvällingar och grötar i handeln med varierande näringskvalitet. Det fungerar utmärkt att göra gröt på komjölksfri bröstmjölksersättning, recept hittar du där. Komjölksfri bröstmjölksersättning erbjuder man så länge som det finns behov, dvs så länge barnet har komjölksproteinöverkänslighet. Med tiden blir den naturliga utvecklingen att mängden ersättning minskar till förmån för mat. Det är bra att fortsätta tillaga välling och gröt på bröstmjölksersättning, eventuellt till något mellanmål.
Man kan låta barnet bestämma hur mycket det behöver ha utifrån hur hungrigt barnet är. Detta är en övergångsperiod vars mål är att barnet på sikt ska ha samma måltidsrutiner som övriga familjen. Det är ganska vanligt att man siktar på tre huvudmåltider och 2-3 mellanmål. Det kan ta längre eller kortare tid, alla är olika och man behöver ta hänsyn till familjens rutiner och barnets behov.
Du får gärna återkomma med fler frågor allt eftersom de dyker upp. Rådgör gärna med BVC också och fråga ifall du kan få komma i kontakt med dietist. Detta kan kanske förmedlas genom vårdcentralen/mottagning där ditt barn fått sin diagnos.
Lycka till!
Andrea Mikkelsen
PS: OBS! Mina svar ersätter inte kontakt med hälso- och/eller sjukvården.
Klicka här för att ställa en följdfråga >>