Kolik

 

Bakgrund

Spädbarns sätt att signalera att de på ett eller annat sätt inte mår bra är att skrika. Det kan vara hunger, törst, smärta eller önskan om kontakt. Det anses normalt att barn skriker 1-1, 5 timmar per dygn. Kolik kan förekomma hos barn från någon veckas ålder upp till 3-4 månaders ålder.


Fakta
  • Skrikighet är det absolut vanligaste symptomet vid kolik 
  • Skriker > 3 timmar/dygn 
  • Genomsnittlig ålder för debut = 4 veckor 
  • Mellan 10-20 % av alla spädbarn har kolik
  • Lika vanligt hos pojkar som hos flickor
  • Lika vanligt hos bröst- som hos tilläggsuppfödda barn
  • Forskning har visat att vissa mjölkproteiner kan utlösa kolik 
  • Forskning har visat att kolik är vanligare hos barn med föräldrar som röker 
  • Forskning har visat att tarmen troligen på ett eller annat sätt är påverkad vid kolik
Orsaker

Man vet inte helt säkert varför ett barn får kolik men de huvudsakliga teorierna är:

  • Komjölksproteinallergi kan vara en förklaring. Komjölksproteiner går över i modersmjölken från den mat mamman äter. Barn som får modersmjölksersättning gjord av komjölk kan reagera på komjölksproteinerna i dem. Mångårig erfarenhet visar att kolik orsakad av komjölksproteiner utgör ca 25 % av alla fall.
  • Föräldrars rökning har i stora studier visat sig öka skrikigheten hos spädbarn. Det har också visat sig att om mamman röker före och/eller efter förlossningen löper barnet större risk att få kolik.
  • "Omognad" i barnets tarm. Studier har visat att tarmarna på ett eller annat sätt är påverkade vid kolik. Under senare år har man t.ex. sett att mängden "hälsosamma" lactobaciller i tarmen är lägre hos barn med kolik.
Diagnostik

Barnet som verkar vara friskt och har normal viktuppgång får periodvis oförklarliga, våldsamma skrikperioder som pågår mer än tre timmar per dygn under en tidsperiod av mer än en vecka. Denna definition har använts i vetenskapliga studier och gäller relativt svår kolik. Det är viktigt att utesluta andra orsaker till onormal skrikighet som till exempel infektion i öronen eller urinvägarna.

 

Behandling

Det är viktigt att man som förälder får stöd då det är mycket påfrestande att ha ett barn med kolik.

  1. Information och råd om matningsteknik. Kanske barnet behöver pausa och rapa oftare när det äter.
  2. Om man misstänker att barnet är allergisk mot komjölksprotein så kan mamman till ammande barn utesluta alla mjölkprodukter i sin egen mat. Barn som får modersmjölksersättning skall övergå till komjölksfri modersmjölksersättning.
  3. Om förändrad matningsteknik eller komjölksfri mat inte hjälper så kan medicinsk behandling ges i samråd med läkare.
Andra behandlingsmetoder

Det finns andra behandlingsmetoder som sägs minska kolikbesvären men några vetenskapligt accepterade studier som stöder dem saknas än så länge.

 

 

Beställ broschyr:

"Komjölksfria råd till ammande mammor med kolikbarn"


Texten är medicinskt granskad av Professor Emeritus Tor Lindberg.