Mjölkallergi

 

Bakgrund

Mjölkallergi innebär allergiska reaktioner mot proteiner som finns i komjölk och komjölksbaserade produkter. Mjölkallergi kallas också för komjölksproteinallergi som är den mer medicinskt korrekta benämningen. Mjölkallergi är en av de vanligaste orsakerna till födoämnesreaktioner under de tidiga barnaåren.

Mellan 2-3 % av alla barn i Sverige drabbas av mjölkallergi. Ca 85-90 % av barnen tål komjölk igen vid 3 års ålder. Barnet insjuknar oftast under de första levnadsmånaderna. Symptomen debuterar ofta vid introduktion av modersmjölksersättning. Vissa barn kan även reagera på komjölksprotein som finns i bröstmjölken. Mjölkallergi kan äventyra spädbarnets nutritionsstatus eftersom samtliga mjölkinnehållande livsmedel måste tas bort ur kosten. Därför är det viktigt att det som plockas bort ur kosten ersätts med annan fullgod näring.

Mjölkallergi måste noga särskiljas från laktosintolerans eftersom olika kostråd gäller. Vid laktosintolerans rör det sig om en överkänslighet mot mjölksocker, som i detta fall ska undvikas i kosten. Laktosintolerans är vanligast hos vuxna. Hos barn ses det oftast tidigast vid 5 årsåldern. 

 

Orsak

Utveckling av mjölkallergi beror både på ärftliga faktorer och exponering av mjölkprotein. I vilken mängd och hur ofta barnet exponeras kan ha betydelse. Barnet kan antingen få i sig komjölksprotein via bröstmjölk, modersmjölkersättning, välling, barngröt eller annan mjölkbaserad kost. 

 

Diagnostik

Utredningen sker under ledning av läkare i samarbete med dietist. Diagnosen vid mjölkallergi baseras på sjukdomshistoria, klinisk bild i kombination med allergitest, elimination (uteslutning) av komjölksprotein och vid behov provokation. Det enda säkra sättet är att ta bort alla mjölkprodukter ur kosten - elimination och att därefter göra en kontrollerad provokation (man ger små mängder komjölk eller modersmjölksersättning i stegvis ökad mängd under iakttagande av symptomen). Hur lång eliminationstiden ska vara kan variera beroende på typ av symptom. Pricktest och blodprov ger inget säkert svar.

 

Symptom

Reaktioner på komjölk varierar från häftiga symptom med kräkningar och nässelutslag, redan inom några minuter efter intag av några milliliter mjölk/välling, till lätt diarrébenägenhet eller försämring av ett eksem först efter flera dygns mjölkförtäring. Detta visar på hur två huvudtyper av reaktioner kan urskiljas, sådana med snabballergiska symptom och sådana med sena symptom.  


Några exempel på symptom:

  • Hud/slemhinnor: Eksem, nässelutslag, svullnad, hudrodnad.
  • Mag-/tarmbesvär: Kräkningar, diarré, kolik, blod i avföring, magsmärtor, förstoppning.
  • Luftvägsbesvär: Astma, hösnuva, inflammation i mellanörat 
  • Övriga: Allergichock, irritabilitet, gråt, sömnsvårigheter, dålig viktuppgång, håglöshet, matvägran.   
Behandling

Vid mjölkallergi är det mycket viktigt att utesluta samtliga komjölkinnehållande livsmedel i kosten. Ladda gärna ned eller beställ vår folder om komjölksfri kost. När barnet ammas så är det mamman som ska hålla komjölkproteinfri kost. Till hjälp för dessa mammorna har vi tagit fram en folder som också går att beställa eller laddas ned.

 

Modersmjölksersättning/välling/mjölk ska i första hand ersättas av ett komjölkshydrolysat (en produkt där mjölkproteinet är sönderdelat för att inte framkalla allergi) som är näringsmässigt anpassat för mjölkallergiska barn. Det går också utmärkt att göra varierade och näringsrika grötar med komjölkshydrolysat. 
 
Det rekommenderas att föräldrarna får kontakt med en dietist för en ordentlig genomgång av hur man undviker komjölk i kosten och får i sig fullgod näring. Ställ gärna frågor till vår dietist på vår hemsida som ett komplement till din ordinarie dietistkontakt.
 
Ett antal komjölksproteinfria preparat kan erhållas på livsmedelsanvisning upp till 16 års ålder.



Texten är medicinskt granskad av överläkare Kent Åke Henricson, barn- och ungdomskliniken, Länssjukhuset Halmstad.