Mjölkallergiskolan: Lär föräldrar och barn att äta rätt
Andrea Mikkelsen, dietist vid barnmottagningar i Västra Götaland, möter dagligen födoämnesöverkänsliga barn och deras föräldrar.
Till Mjölkallergiskolan remitteras barn med födoämnesallergier, varav den absoluta majoriteten är komjölksallergiska barn i åldern 5-6 månader. Här får mammor, mor- och farföräldrar, förskolepersonal med flera tips och råd på hur de bäst kan undvika komjölk, lära sig att laga näringsriktig mat utan komjölksprodukter och hur man kan lära barnet att acceptera bröstmjölksersättning. Men ”skolan” ger också tillfälle till samtal och erfarenhetsutbyte föräldrar emellan.
Andrea Mikkelsen har arbetat på barnmottagningar och BVC-mottagningar som dietist sedan 1994 och sett många födoämnesöverkänsliga barn under sina år. Den vanligaste födoämnesallergin hos små barn som hon möter är överkänslighet för komjölksproteiner. Ett tillstånd som kan innehålla ett skiftande panorama av symtom.
Men de vanligaste symtomen är ont i magen, gaser och kolik. Ett annat säkert symtom är när barnen blir röda runt munnen eller får större hudreaktioner efter sin första grötportion i livet. Men även symtom från luftvägarna och utebliven viktökning kan vara symtom på en komjölksallergi. Symtom som försvinner så snart man uteslutit komjölk ur kosten. Andrea tycker sig märka en tendens att fler barn idag – tidigt i livet – får diagnosen komjölksintolerans jämfört med förr. Allt fler barnläkare tycks vara benägna att våga testa att utesluta komjölk ur kosten även om laboratorieproverna inte kan påvisa en allergi mot komjölk.
– Alla som kommer till Mjölkallergiskolan har komjölksintoleranta barn, ibland även i kombination med andra födoämnen, säger Andrea. Det största problemet för föräldrarna är att finna en varierad och näringsriktig kost och framför allt – vad de ska ge sina barn till mellanmål. Ofta blir det en banan till ”mellis” samtidigt som mammorna inser att det är för lite för det lilla barnet. De skulle vilja ge dem mer energirika mellanmål som kan tas med när de ska till stranden eller inte befinner sig hemma vid spisen. Då lär jag dem lite enkla knep. Tex att göra en stor sats risifrutti på Nutramigen som de kan lägga i frysen – näringsriktigt och enkelt att ta med i små portioner.
När mamma inte får dricka komjölk eller ska ersätta sin amning
Många av barnen som kommer till Andrea ammas fortfarande och har trots detta symtom på komjölksintolerans. Vid sådana tillfällen har läkarna ofta rekommenderat mammorna att de själva ska utesluta komjölk ur den egna kosten. Detta för att kunna fortsätta att amma.
– De mödrar som ska utesluta komjölksprodukter ur sin egen kost måste naturligtvis även de få råd och tips om hur de kan ersätta komjölken utan att kosten blir näringsfattig och enkelspårig. För dem kan de ju räcka med att använda sig av de komjölksersättningar som finns i vanliga livsmedelsbutiker – de har ju ett mycket större utbud av olika livsmedel och behöver därför inte ett näringsmässigt komplett hydrolysat (speciell ersättning som köps på Apoteket som tex Nutramigen, vilken är näringsmässigt anpassad för mjölkallergiska barn) under en så pass kort period, säger Andrea.
– Dessa mammor ska också få information om att bröstmjölk alltid är det bästa, men att amningen inte utesluter att det också är viktigt att dessa barn under amningsperioden får smakportioner av Nutramigen. Detta för att de ska lära sig känna igen smaken. Annars kan det bli problem när de väljer att lägga ner amningen.
Mjölkfria produkter i livsmedelsbutiken – ej tillräckliga
Bland de mammor som blivit rekommenderade att ge sitt barn ersättning finns det många som inte förstår varför de inte kan ge det lilla växande barnet de ersättningsprodukter som finns i vanliga livsmedelsbutiker – det vore ju så mycket enklare.
– Det är mycket viktigt att förklara för dessa mammor att de produkterna inte på något sätt räcker för det lilla växande barnet – vare sig när det ammas eller ska börja med ”vanlig mat”. Basen för födointaget bygger ju fortfarande på bröstmjölk. Jag brukar fråga dem om de skulle komma på tanken att ersätta sin bröstmjölk med kalciumberikad juice, vilket i princip skulle ge lika mycket näring som det finns i vissa av de ersättningar som kan köpas i livsmedelsbutikerna.
När barnen vägrar ta emot ersättning
Att få ett litet barn att acceptera ett hydrolysat kan vara svårt. Vanliga föreställningar från föräldrarna är att barnet tycker att sådana ersättningar inte smakar så bra och därför inte vill ta nappflaskan. Enligt Andrea är detta fel. Ett barn som ammas behöver inte ha en nappflaska.
– Nappflaskan är lite av en helig symbol för många föräldrar – den är enkel och känns rätt. Men istället kan det vara lättare att ge barnet ersättningen i form av gröt eller i en pipmugg. Dessutom kan man med fördel blanda i lite vaniljsocker i ersättningen till dess barnet lärt sig att ta emot ersättningen. Sedan smyger man successivt bort sockret när barnet ska börja med vanlig mat.
Den största oron
Till Mjölkallergiskolans utbildningar kommer såväl föräldrar till komjölksallergiska barn som mor- och farföräldrar och förskolepersonal. Utbildningarna pågår i grupp under förmiddagar eller eftermiddagar. En av de största utmaningarna är att lära och engagera föräldrarna till de lite äldre barnen att våga använda sin fantasi när de ska laga bra och varierad mat utan komjölk. Och för de som har barn i amningsåldern handlar det framförallt om hur man bäst lär barnen att acceptera ersättningen. Praktiska tips, men även erfarenhetsutbyte föräldrar emellan, är huvudtemat under utbildningen.
– Mycket beror på vad de vuxna kan och hur intresserade de är av matlagning och näringslära. Fantasilöshet i köket stavas ju tydligen Créme fraiche idag, säger Andrea och skrattar. Men att ha ett komjölksallergiskt barn kräver mer fantasi än så och även mera tid i köket.
– De flesta är oroliga över att barnen inte ska få i sig tillräckligt med Kalcium, medan de ofta glömmer något mycket viktigt: Kalorier – fett och proteiner. Många är unga föräldrar och har blivit matade via massmedierna om hur bra det är med fettsnål och fiberrik kost. Här har vi en stor informationsuppgift att informera dem om hur viktigt det är med näring och kalorier för ett växande barn – att det rent ut sagt är farligt att ge dem kalorifattig kost, säger Andrea Mikkelsen.