Omega 3-fettsyror och dess betydelse för barnets utveckling


Professor Birgitta Strandvik, Drottning Silvias Barnsjukhus, Göteborg

Fortsättning (sid 2 av 3)

 

Viktigt med balans mellan omega 3 och omega 6

Alfa-linolensyra och linolsyra konkurrerar om samma enzymer för vidare omvandling till längre fettsyror i kroppen. Med andra ord kan ett högt intag av omega 6-fettsyror leda till brist på omega 3-fettsyror och vice versa.

 

Den moderna västerländska dieten ger för det mesta en fel fördelning av dessa fettsyror. De flesta människor idag får i sig för mycket omega 6 på bekostnad av omega 3. Den ursprungliga födan var rik på omega-3, och förhållandet mellan omega-3- och omega-6-halten var cirka 1:2 mot dagens 1:15 (Europa) och 1:30 (USA). Vår genetiska uppsättning kräver en betydligt bättre balans mellan dessa två fetter för att kroppen skall fungera optimalt.

 

Flera långkedjade fleromättade fettsyror, bland annat EPA och AA, är modersubstanser till eikosanoider, en grupp hormonliknande, biologiskt mycket aktiva substanser som påverkar många av kroppsfunktionerna. I de flesta fall är eikosanoider som härstammar från AA mer aktiva än de som bildas från EPA. En ökad produktion av eikosanoider från AA på bekostnad av eikosanoider från omega 3-familjen har associerats med inflammatoriska processer, ökad kärlaktivitet samt möjlig mekanism i utvecklingen av blodproppar. De inflammatoriska substanserna är nödvändiga för bl.a. bekämpning av infektionsprocesser i kroppen men det är viktigt med rätt balans av fettsyrorna för att undvika sjukdomstillstånd.


Hjärnan består till 60 procent av fett. Mest ackumulering sker vid tiden runt födseln och hjärnan ökar mest i vikt under det första levnadsåret. Betydelsen av essentiella fettsyror för hjärnans tillväxt, utveckling och funktion har klarlagts alltmer under de senaste årtiondena. En viktig del utgör forskningen med prematura och nyfödda och dess behov av olika essentiella fettsyror.

 

Det finns ett ökat behov av essentiella fettsyror, speciellt omega 3, under graviditeten. EFA som transporteras till fostret från modern kan lagras i levern och hjärnan.

Allt fler studier tyder på att grunden för en individs hälsa etableras tidigt. Enligt den s.k. Barkerhypotesen kan tillstånd/sjukdomar som fetma, ateroskleros, hypertoni, diabetes typ-2, cancer, kognitiva störningar, inlärningssvårigheter och minnesrubbningar vara resultat av ett begrepp som benämns programmering. Tecken på detta fenomen har observerats i djurstudier, men även indikerats av följderna av svältkatastrofen i Holland under slutet av andra världskriget. Programmering innebär att stimuli, exempelvis nutrition, under fosterlivet kan permanent påverka fostrets genuttryck och programmera för sjukdomar i vuxen ålder. Även programmering under tidig postnatal period tros ha likartad effekt. Prematuritet har föreslagits som ett exempel på programmering.

 

I en uppmärksammad djurstudie påvisade man att dietära omega 3-fettsyror i råttmoderns kost kunde påverka genuttryck i hjärnan hos råttungarna. Förändringarna i genuttryck gällde bl.a. nervsynapser, cytoskelett, cellmembran, signalering, bildning av jonkanaler, energimetabolism och regulatoriska proteiner. I andra djurstudier undersökte man hur råttmödrarnas dieter, med olika sammansättningar av omega 6/omega 3, påverkade modersmjölken och därmed avkommans tillväxt. Resultat indikerade att mjölken som de diande råttungarna drack speglade moderns kostintag och ledde till livslånga effekter på avkommans hälsotillstånd. En fettsammansättning som är lik den vi har i modern västerländsk diet, med hög halt av omega 6 i förhållande till omega 3, påverkade utvecklingen av bl.a. oral tolerans (allergi), benmassa, vikt, serum insulinnivåer, serum trigycerider samt blodtryck hos råttungarna. Trots att råttungarna senare fick en mer välbalanserad kost utvecklade många av dem hypertoni, lipidrubbningar och kraftig övervikt senare i livet.

 

Frågan är då om olika EFA-sammansättningar i moderns diet under graviditet och amning som inducerar programmering och livslånga effekter hos råttor kan ha samma principiella tillämpning på människor. En intressant följdfråga är då huruvida denna påverkan av genuttryck är av epigenetisk karaktär, d.v.s. om den ärvs till senare generationer.


Bröstmjölk varierar alldeles kollosalt över hela världen och styrs i första hand av vad modern äter. Förändringar i den västerländska dieten speglas i bröstmjölkens förändrade fettsyresammansättning. Aktuella generella näringsrekommendationer säger att den optimala kvoten mellan omega 3/omega 6 i bröstmjölken ska vara 1:4-5 men den siffran ligger på 1:15 i många delar av världen.


Att befolkningen i västvärlden har obalans mellan fettsyrorna i kroppen har flera förklaringar. Rädslan för mättat fett har gjort att man ofta väljer andra alternativ med en skev jämvikt mellan de essentiella fettsyrorna. En ogynnsam balans mellan omega 3 och omega 6 har förstärkts de senaste decennierna på grund av förändringar inom odlingen och djuruppfödningen. Exempelvis håller majs på att bli den mest odlade grödan och den är en rik källa till omega 6-fettsyror. Dagens boskap och tamfågel äter mycket kraftfoder samt spannmål, rikt på omega 6, och mjölken, osten och köttet får därför höga halter av omega 6. Motsvarande gäller fettsammansättningen i hönsägg som varierar kraftigt beroende vad hönsen utfordrats med. Man bör alltså äta animaliskt fett med god balans mellan omega 3 och omega 6.


Effekt av den ogynnsamma balansen på fetmaepidemin
På såväl internationell som nationell nivå uppmärksammas den kraftiga expansionen av övervikt och fetma. Idag klassas fetma som ett globalt hot mot världsbefolkningens hälsa. Ökningen av diabetes är starkt förknippat med den globala fetmaepidemin. I Sverige är 2,5 miljoner människor överviktiga och 0,5 miljoner är feta. Både fetma och diabetes typ-2 ökar och kryper ner i åldrarna och man har även observerat ökning av diabetes typ-1.

Fetmaepidemin sprider sig men det beror inte på att fettkonsumtionen har ökat, istället är det balansen mellan de essentiella fettsyrorna som har förändrats under de senaste femtio åren. Sammansättningen av fettsyror har blivit ogynnsam i den moderna, västerländska kosten och detta avspeglar sig i fettets sammansättning och har därför av många ansetts vara förknippat med den ökande andel feta och överviktiga individer i alla åldrar.


Fortsättning