Omega 3-fettsyror och dess betydelse för barnets utveckling

Referat från föreläsningen onsdagen den
28 november 2007, Amerikanska Ambassaden i Stockholm

Professor Birgitta Strandvik, Drottning Silvias Barnsjukhus, Göteborg

Ladda ner referatet (Word)

Hjärnan består till 60 procent av fett. Mest ackumulering av fett sker vid tiden runt födseln
och hjärnan ökar mest i vikt under det första levnadsåret. Betydelsen av essentiella fettsyror
för hjärnans tillväxt, utveckling och funktion har klarlagts alltmer under de senaste årtiondena. Forskningen på prematura och nyfödda barn och deras behov av olika essentiella fettsyror har starkt bidragit till denna kunskap.

Fettsyror - uppbyggnad, egenskaper och funktioner

Fettsyror är långa kedjor av kolatomer med en metylgrupp i ena änden och en karboxylgrupp i den andra. De består av ett varierande antal kolatomer och kan dessutom ha en eller flera dubbelbindningar mellan kolatomerna. Triglycerider, det vanligaste fettet i kroppen och i maten, innehåller tre fettsyror och en glycerol. Fettsyrorna delas ofta in i mättade respektive omättade fettsyror där de omättade innehåller en eller flera dubbelbindningar. De omättade fettsyrorna kan i sin tur även delas upp i enkelomättade (innehåller bara en dubbelbindning) och fleromättade (innehåller två eller flera dubbelbindningar).

De flesta fettsyror har minst två namn, ett så kallat trivialnamn som vanligtvis är härlett från växten eller djuret där fettsyran först identifierades, och ett systematiskt namn efter antalet kolatomer och dubbelbindningar som fettsyran innehåller. Strukturen på fettsyran gör att den får olika effekter i kroppen.

Kroppen kan bilda de flesta fettsyrorna från beståndsdelar i födan. Undantaget är de livsnödvändiga, så kallade essentiella, fettsyrorna alfa-linolensyra (omega 3-syra) och linolsyra (omega 6-syra), som måste tillföras med kosten. Omega 3 och omega 6 är egentligen benämningar på två familjer av fleromättade fettsyror. Alfa-linolensyra och linolsyra är moderfettsyror i respektive familj, vilket innebär att det kan bildas längre fettsyror från dessa i kroppen. Från linolsyra bildas bland annat arakidonsyra (AA), medan eikosapentaensyra (EPA), dokosapentaensyra (DPA) och dokosahexaensyra (DHA) bildas från alfa-linolensyra.

Alfa-linolensyra finns framför allt i gröna växter, rapsolja, linfröolja och valnötter. Fet fisk och skaldjur är huvudkällor till de långa omega 3-fettsyrorna EPA och DHA. Linolsyra, från omega 6-familjen, finns också i vegetabiliska oljor, främst i majsolja, solrosolja och sojaolja. Djur som betar gräs har omega-3 fettsyror i köttet, medan djur som föds upp på kraftfoder ofta har 4-6 ggr mer omega 6 fettsyror i sitt kött och produkter, såsom mejerivaror.

Fettet är en mycket viktig beståndsdel i våra kroppar och behövs för flera livsviktiga funktioner. Fettsyror påverkar bl.a. hjärta, hjärna, lungor, immunförsvar, bakterieväxt, skelett, tänder, cellandning och syrgastrycket i blodet. Omega 3-fettsyrornas effekt på hälsan är idag väl underbyggd i en lång rad vetenskapliga studier och har visats ha gynnsamma effekter på syn, hud, leder, inflammationer, depressioner, preventivt vid kardiovaskulära händelser etc.

Några av deltagarna på föreläsningen om Omega 3-fettsyror och dess betydelse för barnets utveckling

De långa fleromättade fettsyrorna, speciellt omega 3-fettsyror, har stor betydelse för fostertillväxt och tidig utveckling, framför allt för det centrala nervsystemet. För att säkerställa att fostret får så mycket av de viktiga fleromättade fettsyrorna som möjligt finns det specifika mekanismer som överför dessa från moderns blod. Fostret ackumulerar dessa fettsyror i hjärna och lever, speciellt under tredje trimestern. Detta kan till och med leda till att modern själv får viss brist.

Fettsyror är också viktiga beståndsdelar i fosfolipider som bygger upp cellmembran och membraner runt olika organeller. Olika proteiner i cellmembranet (receptorer, transportproteiner, enzymer, jonkanaler m.m.) interagerar med fettsyrorna, vilket kan påverka funktionen. Vid brist på fleromättade fettsyror använder kroppen istället andra fetter som finns tillgängliga, till exempel görs omättade fettsyror från mättat fett av en typ som annars knappast finns. Mättade fetter har inga dubbelbindningar och har därmed en fastare struktur. Detta påverkar cellmembraners permeabilitet.

Fortsättning